Brev till "bokhora.se" – och deras svar

Hej!

Jag skriver från PRIS, ett nätverk för människor med erfarenhet från sexbranschen. Läs gärna mer på www.nätverketpris.se

Först vill jag säga att jag uppskattar er sajt. Intressanta recensioner och kreativt tänkande.

Vad jag däremot inte uppskattar är namnvalet. I SvD 10/6 -07 säger Jessica Björknäs att namnet speglar er "hämningslösa inställning till litteratur". Jag tolkar det som att Jessica tror att "horor" har en hämningslös inställning till sex. Så är inte fallet. Att prostituera sig är egentligen inget val alls. Det är en utväg i en situation där man inte kan se andra utvägar. Jag förstår att ni valt namnet för att provocera och kittla folks nyfikenhet. Men ni sprider samtidigt myten om "den lyckliga horan".

Ni profiterar också på en svag och utsatt grupp. Hur kommer det sig att man kan utnyttja vissa grupper men inte andra? Med den "hämningslösa" logiken ni använder som antagligen bottnar i okunskap (jag hoppas innerligt att den inte bottnar i människoförakt eller cynism) skulle ni lika gärna kunna heta "Bokbulimikerna" – eller är det så att folk skulle backa då?

Myten om den prostituerades "hämningslösa" inställning till sex är lika felaktig som myten om judarnas inställning till kapital – skulle ni kalla er "Bokjudarna"? Antagligen inte.

Jag tänkte inte alls skriva till er. Jag gjorde det inte i juni. Men i dag är det en artikel i DN om er. Och jag upptäckte att jag fortfarande blir ledsen när jag läser om er pga namnet. Riktigt ledsen.

På er hemsida läser jag "En bokhora är en person som utan begränsningar eller betänkligheter omfamnar och slukar alla slags texter". Jag vill upplysa om att en "hora" har många begränsningar, möjligheten till normala relationer och att få hjälp till ett normalt liv om man vill sluta är t ex mycket begränsade. Betänkligheter finns varje dag inför vad man utsätter sig för. Man "slukar" inget om man hade alternativ.

Yttrycket "hora" är extremt nedsättande och förolämpande. Någon man skrev på er hemsida "att det är kvinnorna själva som kallar sig så" (om er "horor") och då skulle det vara ok. Men ni kan inte "ta tillbaka" ett uttryck om ni själva faktiskt inte varit prostituerade. Och jag misstänker att det ligger långt ifrån er självbild.

Eftersom ni är intelligenta och kreativa kvinnor kan ni nog snabbt hitta ett bättre namn, som inte profiterar på en av samhällets mest utsatta grupper – men ändå kittlar folks nyfikenhet. Ett namnbyte skulle inte vara något problem – ni skulle bara få mera publicitet, och det av en riktigt god anledning.

Jag ser fram emot att höra från er!

Vänliga hälsningar,
Emma

Svar:

Hej Emma!

Tack för ditt brev. Vi har förståelse för dina synpunkter men ett namnbyte är inte aktuellt för oss. Vi har inte valt namnet för att väcka uppmärksamhet eller få publicitet. Eller för att "ta tillbaka" något.

Vi använder ordet bokhora av just den anledning som vi hänvisar till i våra texter kring namnet på siten. Ordet hora har en ursprungsbetydelse som är exakt sådan:

SAOB: fsv. hor, motsv. d. hor, isl. hór, fsax. hor, fllt. huor, feng. hor; av ett ieur. karo-, som föreligger äv. i lat. carus, kär, lett. kars, lysten, fir. cara, vän, samt med avljud i sanskr. caru-, kär, älsklig.

Hora är ett germanskt ord (urgermanska *khoraz) som betyder "den som åtrår". "Hora" i betydelsen "prostituerad" är ingenting annat än en överförd betydelse, en dysfemism.

Den gamla ursprungsbetydelsen kan man faktiskt också välja att ta fasta på - det har vi valt att göra. Vi gör gärna jämförelsen med ordet prylbög som inte har en nedsättande betydelse, på precis samma sätt kan detta ord bokhora fungera.

Vi förstår och respekterar dina åsikter men vår åsikt är att ett samhällsproblem inte upphör för att man förbjuder ord, det är attityder man måste arbeta med! Den hoppas vi att du respekterar också.

Lycka till med arbetet med PRIS!

Med vänliga hälsningar
Johanna Ögren, Bokhora.se